Stoppljus
Fulheten lyser rakt igenom henne.
Som ett stoppljus mitt i pannan
Som en stor lysande neonskylt
'Vi är så äckliga' står det
Hon tvättar, skrubbar och sköljer
Huden blir ilsket röd
Blir aldrig nöjd
Blir aldrig ren
Hans ögon borrar sig igenom hennes hud
Gör henne naken
Hon skäms
Han ler ett snedvridet leendet
För att han ser hur äcklig hon är.
Tänker på vad smutsig hon är
Hon viker undan med blicken
Önskade att hon kunde försvinna.
Idag hittade jag en text jag aldrig publicerat.
Kände att jag behövde dela den även om det är flera år sedan jag skrev den och jag inte ser ner på mig själv lika mycket nu som då.